BUDDHISM

VAR FINNS VÄRLDSRELIGIONERNA OCH VAR FINNS DE BUDDHISTISKA LÄNDERNA?

Världsreligionernas utbredning i litet klipp

Karta över länder med buddhistisk kultur/religion

JÄMFÖRELSER MELLAN HINDUISM OCH BUDDHISM

• En översiktlig JÄMFÖRELSE mellan hinduism och buddhism

• En jämförelse mellan hinduismens och buddhismens MÄNNISKOSYN

DÖD OCH BEGRAVNING I VÄRLDSRELIGIONERNA

www.so-rummet.se/content/vad-hander-efter-doden-enligt-varldsreligionerna

https://www.youtube.com/watch?v=Mq9SI2FkAUg

BUDDHISTISKA SYMBOLER

http://www.dhamma.se/buddha/19.html

BUDDHA SAKYAMUNI (Siddartha Gautama), MUNKLIVET OCH MEDITATION

Just Siddartha Gautama fick namnet Buddha Sakyamuni för att skiljas från andra buddhor. Sakyamuni Buddha fick inte bara upplysning, utan även andra övernaturliga förmågor i och med nirvana-tillståndet såsom gå på vatten, flyga, beröra sol och måne med sin tanke, fick visioner osv. Benämningen "arhat" är ett uttryck för denna syn på buddhan som en undergörare (vilken lever kvar inom Theravadariktningen). (Vilket väl kan liknas vid Jesus och hans ifrågasättande av de judiska ledarnas dominans och lagiver och omtolkande/förenklande av Guds budskap.)

Han ansåg sig återupprätta en ursprunglig "sanning" som gått förlorad eller blivit vantolkad av den vediska traditionen. Därmed motsatte han sig de hinduiska brahminkastens dominans. 

Fr o m 100-talet före Kristus, samlades en fullständig biografi om Buddha Sakyamuni och från och med samma århundrade började man också avbilda Budha Sakyamuni. Tidigare hade han främst avbildats som synbart frånvarande (t ex med hjälp av två fotspår), så fr o m nu synliggörs Buddha som tidigare varit en inre vision under meditation.

Buddha Sakyamunis centrala lära var den om anatma/anatta, läran om icke-själen (anatmavada). Exempel ska satsen "Jag berör" tolkas som "ur sinnena uppstår beröringen". Det är alltså inte "ett jag" som är upphov till beröringen, utan sinnena. 

enligt hinayana (den äldsta buddhistiska versionen):

Människan består av: kroppen, drivkrafter, känsel, tanke, medvetande. Atman finns inte i någon av dessa delar. Alltså existerar inte atman i människan, enligt Buddha Sakyamuni. Olika levande varelser omformas enligt sina gärningar under föregående liv och det finns 5 olika "bestämmelser": helvetesvarelser, djur, förfädersandar, människor, gudar av olika slag. Om människan gjorde sig av med föreställningen om atman, blev hon även av med föreställningen om jaget- och därmed själviskheten. Alltså varken tron på ett evigt eller ett själviskt jag!  En metafor för Nirvana kan då vara "begärets låga som i brist på näring sakta slocknar" eller "en intensiv smärta som sakta domnar". Nirvana refererar då till en lampas utslocknande, där lampan betecknar den trefaldig elden: passionen/begäret, ondskan/hatet, dumheten/okunskapen. Men även tanken på "bortblåsning" finns, att intet finns lvar av människan då hon blåsts bort av vinden/nått nirvana (=frånvaro av allt som är känt, kanske förintelse, total tomhet). Hur som helst beskrivs nirvana som ett tillstånd av icke-lidande, Buddha beskriver inte ingående nirvana-tillståndet. Naturligtvis strävar inte alla buddhister efter att nå nirvana, utan det är själva strävandet efter en bättre medvetenhet genom meditation, en högre moral och bättre insikt om buddhas lära som är det centrala. Strävan bort från egoismen, begäret, ondskan och okunskapen, fram mot jämnmodet: medkärleken, medglädjen, medlidandet, förnöjsamheten, medvetenheten och insikten om alltings förgänglighet och anatma. (Strävan efter nirvana är ju i sig ett begär, som ju kan ha motsatt effekt eftersom det är egoistiskt och därmed går emot Buddhas lärare i grunden!) I den gamla hinayanaläran kan man inte utplåna det man gjort, utan alla handlingar, tankar och ord går inte att göra ogjorda. 
Munkarna "bemödar sig om" att avdramatisera den biologiska döden som slutpunkt för livet och som början av ett nytt liv. Döden börjar redan vid födelsen i form av en "förändring". Allt förändras ständigt. Allt är förgängligt. 

• En söt, liten tecknad film om "Buddhas liv"(=länk!) Berättelsen är baserad på legender, det som nedtecknats i Tripitaka osv.

• Här kan du också höra om Buddha och Buddhas lära

• Jakten på lyckan: vi träffar buddhistmunkar och andra som pratar om liv och lycka (observera att Liselott inte står bakom de åsikter som förmedlas av berättaren i programmet!)

• Film om meditation och hälsa i Taipei (Taiwan)

• Power point om framför allt BUDDHA

• Ett nyhetsinslag om munkar och nunnar i internationellt zenbuddhistkloster i Japan: https://www.youtube.com/watch?v=yD9WDlwVYgw

Enkelt om munkar i Thailand: https://www.ving.se/asien/thailand/thailands-munkar

BUDDHISTISK MEDITATION

”De som är visa ger sig hän åt meditation och njuter stillheten i det enkla livet.”

(Buddha)

Meditation är en central del av buddhismen och kanske det man först kommer att tänka på när buddhismen omtalas (näst efter Buddha, möjligtvis). I vår tid står meditationen för något som nog alla till viss del saknar i sitt liv – ett inre lugn. Vem som helst kan lära sig och man behöver inte vara buddhist för att meditera. Det finns en del böcker om meditation och det är möjligt att man kan lära sig på det viset, men det allra bästa är att lära sig från en erfaren meditationslärare. Ofta får man även ut mycket av den erfarenhet andra har under en kurs.

Mycket i livet är utanför vår kontroll, men vi kan dock öva oss i att ta ansvar för våra sinnestillstånd – våra känslor och tankar – och lära oss att förändra dem i positiv riktning. Enligt buddhismen är detta det viktigaste vi kan göra och meditationen är den mest direkta och kraftfulla metod att göra detta med. Den kan bli en stor hjälp i vår strävan att förändras och utvecklas som människa.

Det första meditationen ger är att man blir mer närvarande och medveten i ens nuvarande upplevelse. Detta leder till att man gradvis bättre lär känna sig själv och sina vanemönster, goda som dåliga.

Sedan lär man sig att frigöra sig från de ohälsosamma mönstren och att i stället utveckla hälsosamma mönster och tillstånd.

Inom buddhismen finns det en mängd olika meditationsövningar. De vanligaste syftar till att utveckla ett tillstånd av lugn, klarhet och positivitet. Men det finns även tekniker vars syfte är att ge en direkt upplevelse av sin egen och tillvarons, enligt Buddha, sanna natur. Dessa förutsätter dock att man redan har byggt upp en stark koncentration och en stabil känslomässig positivitet som grund. Buddha undervisade själv i två meditationstekniker som visat sig vara speciellt lämpliga för dagens människor.

1.Meditationsteknik: Uppmärksamhet på andningen
Denna metod har fyra stadier som gradvis fördjupar ens koncentration och medvetenhet. Genom att vila uppmärksamheten på den naturliga andningsrytmen blir sinnet gradvis lugnare och klarare, vilket bl.a. ökar din förmåga att leva i, och njuta av, nuet.

2.Meditationsteknik: Metta bhavana (=utvecklandet av allomfattande kärlek)
I denna teknik lär man sig att utveckla positiva känslor gentemot sig själv och andra levande varelser, vilket leder till ett äkta självförtroende. Som ett resultat blir man mer stabil och mottaglig och kommer att uppleva en större samhörighet med andra och sin omgivning. Dessa tekniker är enkla att lära sig och förutsätter inga tidigare erfarenheter av meditation eller buddhism.

En viktig del av meditation är att vara grundad i ens kropp och varje meditation börjar ofta med en period av stämma in med kroppen, en kroppsmedvetenhet. Ibland kan det vara viktigt att tillbringa en längre tid med kroppen.

Gångmeditation
En annan form av buddhistisk meditation som är värd att nämna är gångmeditation. Särskilt när man mediterar flera pass i rad brukar man göra gångmeditation mellan passen, dels för att sträcka på benen men även för att föra ut det meditativa tillståndet i den mer yttre och aktiva delen av sitt liv. Det grundläggande med gångmeditation är att man helt enkelt går lite långsammare än vanligt och att man försöker vara konstant medveten i denna aktivitet. Ofta kan det vara mycket avslappnande och lugnande. Särskilt i vår hektiska och aktiva tid kan man använda de tillfällen då man går – och kanske måste gå – till att försöka vara medveten om sig själv, den omgivning man går i och de människor man möter. Om man inte kan meditera på annat sätt kan man åtminstone försöka vara mer närvarande och medveten i vardagen och gångmeditation kan vara en väg in och är något man ganska lätt kan göra, var och när som helst.

Varför man mediterar
Anledningarna till att lära sig meditera är många. De flesta är ganska nöjda med sitt liv men känner ändå att något saknas. Någon kanske söker ett större lugn, kunna få mer energi eller varva ned och komma mer i kontakt med sig själva, öka sin koncentrationsförmåga eller söka svaret på väsentliga frågor om livet och dess egentliga mening. Effekterna av meditationen beror till stor del på vad man vill få ut av den och hur mycket man engagerar sig i den. Dessutom förändras och fördjupas ens upplevelse allteftersom man går vidare.

Om du vill lära dig att meditera är det lämpligast att gå en kurs som hjälper dig att komma igång. Ganska snart kommer du att uppleva effekterna av meditationen och det är vanligt att det då dyker upp frågor, som till exempel om man gör rätt och hur man ska hantera svårigheter. Då är det ovärderligt att ha tillgång till en erfaren meditationslärare som kan vägleda dig.

Vill du prova att meditera? Här hittar du guidade andnings- och medkärleksmeditationer på svenska (de vanligaste inom buddhismen):

http://viryabodhi.se/meditation/guidade-meditationer/

Här på Head Space är det inte uttalat buddhistisk meditation, men du kan välja mellan meditation för olika syften (och av olika längd). Allt på engelska:
https://www.headspace.com/

OM HÖGTIDER OCH LIVET SOM MUNK/NUNNA

https://www.youtube.com/watch?v=VKIWJYiOKB8

OM MYANMAR/BURMA och ROHINGYERNAS SITUATION 

om landet:

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/myanmar/ (här finns massor av info om landet på alla sätt!)

filmreportage rohingyernas situation:

https://urplay.se/program/206762-myanmar-med-simon-reeve-kris-och-splittring (Det här är första delen, men det finns också en andra del av serien!)

artikel om rohingyernas situation (men massor finns, det är bara att fortsätta läsa alla artiklar som kommer upp): 
https://www.expressen.se/nyheter/allt-du-behover-veta-om-konflikten-i-burma-etnisk-rensning-och-400-000-pa-flykt/

ÖVERSIKTER OCH SAMMANFATTNINGAR OM BUDDHISM

• Ganska heltäckande presentation med bra exempel

• Supersnabb genomgång på engelska

• En bra sammanfattning av det som kan vara bra att veta om buddhismen (=länk!)

• En annan bra sammanfattning finns här (=länk!)

• Annars kommer också nedan en sammanfattning av bra saker att kunna om buddhism.

• Och här finns en bra föreläsning om buddhismen av religionshistoriker Christer Hedin
  

BUDDHISMENS UPPKOMST OCH UTBREDNING

Om buddhismens uppkomst och utbredning kan du lyssna på här

Buddhas lära fick en enorm spridning efter hans död. Först blev den stor i Indien och sedan fortsatte den att spridas österut, framför allt av kung Ashoka (levde på 200-talet i Indien). 

Buddhismen var mycket närvarande i Indien, men började redan på 300-talet e.Kr. sin nedgång. Den brahmanska motreformationen var en anledning, en annan var att klostren vandaliserades av hänsynslösa indiska härskare som ville komma åt deras rikedomar och dessutom invaderades Indien av muslimer norrifrån, åtminstone från 1000-talet och framåt.  

Då flydde buddhistiska munkar österut och spred på så sätt den buddhistiska läran ytterligare till östliga områden/länder. När muslimerna drog sig tillbaka/förlorade makten kunde hinduismen få ytterligare ett uppsving i Indien. 

Buddhismen kan sammanfattningsvis utgöras av två stora "riktningar":

• Theravada "de Äldstes lära" (även kallad "Lilla vagnen": "Hinayana")
• Mahayana "Stora vagnen" 

Kartan visar hur de två inriktningarna spreds och hur Buddhismen försvann från Indien

Här finns en genomgång på engelska av Theravada och Mahayana

THERAVADA/DE ÄLDSTES LÄRA (HINAYANA=DEN LILLA VAGNEN)

Theravada, de äldstes lära, ör det egna namnet på riktningen, men kallas ofta av andra för  Lilla vagnen eller Hinayana. Den finns främst i Sri Lanka, Thailand, Burma och Kambodja. I hinayana finns bara en buddha och en bodhisattva vid en och samma tidpunkt. Inte alla människor kan bli buddhaskapet, utan det är möjligt för munkar och nunnor kan nå Nirvana. Munkarna har en stark roll i de här samhällena och man kan även vara munk under en kortare del av livet. Theravadautövare (De äldstes lära) anser sig vara närmare Buddhas ursprungliga lära. Detta kan du höra mer om i intervjun med munken: Likheter och skillnader mellan Theravada och Mahayana

MAHAYANA/DEN STORA VAGNEN

Stora vagnen, Mahayana är läran i Kina, Japan, Korea och Tibet och största delen av Vietnam (förutom Mekongdeltat). Mahayana har tagit starka intryck av lokala religioner och förändrat Buddhas budskap till viss del. Mahayana utgår från att kosmos består av otaliga världar och att varje värld har en buddha och en cakravartin. Det kan alltså finnas otaliga buddhor samtidigt i olika världar, varav Sakyamuni är en i vår värld (Sahavärlden). "Alla" människor kan med rätt meditation, kunskap och beteende bli buddha. 

Buddha betraktas ofta som en gud och man offrar till honom. Även andra personer som blivit upplysta tillbes som Bodhisattvas vilka har valt att stanna kvar i världen för att hjälpa sina medmänniskor till upplysning. 

Nirvana skildras som ett paradis. Andetro är också en viktig del av Stora vagnen, Mahayana.

• Zenbuddhism är en japansk variant av buddhismen som betonar meditation, främst sittande meditation men också meditation i rörelse, t ex blomsterarrangemang eller kampsport.

DalaiLama är en känd Bodhisattva

Länkar till klipp om Tibet och Dalai Lama:

Om Tibet: 

http://www.tibet.se/

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/tibet/

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/varldens-lander-samhallskunskap/asien-samhallskunskap/fakta-om-tibet

Om tibetanska munkar som bränner sig själva till döds för att protestera mot Kinas ockupation av Tibet

Om Dalai Lama:

https://www.so-rummet.se/content/froken-francke-berattar-om-dalai-lama (enkelt på mellanstadienivå om Dalai Lama som introduktion)

https://www.svtplay.se/video/19318303/skavlan/skavlan-dalai-lama-alla-manskliga-problem-maste-losas-genom-samtal

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/har-ar-fyra-lama-tips-for-att-bli-lycklig


Lamaismen, den tibetanska religionsvariant av "vajrayana" (Diamantfarkosten) som Dalai Lama tillhör, bygger på mahayanas läror om befrielsen genom speciella riter och meditativa övningar. Lamaismen uppvisar också många lokalt tibetanska influenser: andetron och toleransen är centrala delar av lamaismen! I stället för att som inom mahayana och theravada se onda drifter som något som binder till återfödelsen, anser t ex vajrayana att de bör utnyttjas till att vinna andliga krafter. 

Dalai lama är en titel och en linje religiösa ledare inom en inriktning inom den tibetanska lamaistiska buddhismen (kallad gelug). Dalai Lama anses vara en manifestation av bodhisattvan Avalokiteshvara, bodhisattvan av medlidande. Avalokiteshvara är även skyddspatron för Tibet. Nuvarande Dalai Lama, Tenzin Gyatso är född 1935. Fram till kinesernas maktövertagande var han Tibets andlige och världslige ledare. Han tvingades 1959 att fly från Tibet till Indien. Ett religiöst centrum har upprättats i Dharamsala samt den Centrala tibetanska administrationen. Därifrån har Dalai Lama lett de tibetanska buddhisternas icke-vålds-motstånd mot Kina. 1989 utsågs Dalai Lama till mottagare av Nobels fredspris.

THERAVADA OCH MAHAYANA:

Theravada-buddhismen

Mahayana-buddhismen

Kallas Lilla vagnen (få människor får plats i den "lilla vagnen" på väg till Nirvana) och Theravada (=De äldstes lära: anses mer ursprunglig) Det är bara vissa munkar och nunnor som kan nå Nirvana Svårt att nå Nirvana. Allt ligger hos dig, utan hjälp av andar, gudar eller bodhisatvas.  Övriga människor satsar då främst på gott karma och ett gott "nästa" liv.  Theravada = De äldstes lära (Buddhas ursprungliga lära) Det finns bara en Buddha Buddha är ingen gud Buddha är en mycket speciell människa som nått utslocknandet och var moraliskt god, är därmed en inspirationskälla, ett ideal och en lärare Vägen till Nirvana är logiskt beskriven med hjälp av de 4 sanningarna och den åttafaldiga vägen. Det finns inga gudar (som kan hjälpa dig). Man kan bara hjälpa sig själv (inte få hjälp av gudar genom böner). Allt är ens eget ansvar. Man måste följa reglerna. (Eftersom ingen gud kan "förlåta" dig dina misstag finns bara dina avsikter, din strävan och dina handlingar) Karma "ser" allt och räknar ihop dina ”synder”. Karma är helt opersonlig Jaget och själen finns inte Nirvana är ett tillstånd av total stillhet (inte ett paradis) Meditation (insikt om Buddhas lära samt god moral enligt läran) är vägen till Nirvana. Theravada är mer av en filosofi, en ateistiskt livsåskådning (än en "religion" (med tro på "gudar", "bön" eller kontakt med gudarna osv.)

Kallas stora vagnen (fler människor (vanliga lekmän) får plats i den stora vagnen på väg till Nirvana). Mer liberal och lätt att nå Nirvana. Det finns flera ”halvgudar/halvbuddhor” genom Bodhisattvas. Bodhisattvas stannar på jorden för att hjälpa och vägleda människor (istället för att välja Nirvana) Man kan offra och be till Bodhisattvas Buddha är mer gudalik, man offrar till honom Det finns flera buddhor Alla kan nå Nirvana (i detta liv, att vara munk, klosterliv eller sträng meditation är inget krav) Man kan bli en bodhisatva (istället för att gå upp i Nirvana) Nirvana är lite mer som ”himlen” Mahayana är genom sina gudar, bön, paradisliknande Nirvana, "alla" människor möjlighet att nå Nirvana etc. mer lik de övriga världsreligionerna.  I Kina och i Tibet finns starka inslag av traditionella trosföreställningar om andetro och innefattar även olika stridskonster. I Japan heter varianten Zenbuddhism och har fokus på olika former av meditation (med "olösbara gåtor", blomsterarrangemang, stridskonster osv.) Tibetansk lamaism är en variant, men har även influenser från tibetansk andetro och likheter med Theravada.

De fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen

Buddha sammanfattade sin lära i fyra punkter, de så kallade fyra sanningarna:

1.      Allt är lidande, all lycka är tillfällig. Vårt liv är präglat av lidande.

2.      Vad är lidandets orsak? Livstörsten, man vill åstadkomma något, vara duglig, vara tillfredsställd, göra det mesta möjliga av sitt liv. Detta tillfredsställs dock aldrig och är orsaken till lidandet.

3.      Hur ska lidandet stoppas? Genom att kväva livstörsten, den som når den slutliga insikten befrias från livstörsten och slipper återfödas. Man uppnår Nirvana, ett slags utslocknande, man är inte längre.

4.      Vägen till att upphäva lidandet är att leva mittens väg, inte plåga sig eller leva i lyx, det hade Buddha redan prövat förgäves. Man ska följa den åttafaldiga vägen, den ger ro och insikt som leder till Nirvana.

Den åttafaldiga vägen innebär i stort rätt MORAL/rätt KUNSKAP/rätt MEDITATION:

1.      Rätt kunskap, att förstå de fyra sanningarna

2.      Rätt sinnelag. Vara fri från begär och onda tankar

3.      Rätt tal, Inte ljuga, vara hård i orden eller tomsnacka

4.      Rätt handlande. Leva kyskt och utan att dräpa eller stjäla.

5.      Rätt liv. Leva utan att skada andra liv

6.      Rätt strävan. Kämpa för det goda.

7.      Rätt vaksamhet, ge akt på kroppen, sinnena, känslorna och tankarna

8.      Rätt meditation

Åttafaldiga vägen mest för munkar

Vanliga människor kan knappast följa alla dessa regler därför finns det fem bud som är gjorda för dem.

·    Inte döda

·    Inte stjäla

·    Inte leva sexuellt lösaktigt

·    Inte ljuga

·    Inte berusa sig

DEN URSPRUNGLIGA LÄRAN Läran om människan och de fem bestämmelserna: Den enskilda mänskliga personen, individen, betraktas inom buddhismen som ett icke-jag ("anatta", alltså "icke-atman"), en själlös och ständigt föränderlig entitet. Varje levande varelse uppfattas som bestående av fem kategorier (skandhas), existensfaktorer som kombineras på olika sätt närmare bestämt  a) kropp, sinne, kroppslighet (rupa) b) känslor av lust och olust (vedana)  c) föreställningar och urskiljningsförmåga (samjana) d) drifter (sanskara)  e) rent medvetande (vijnana)  Kombinationen av dessa skandhas utgör personlighetens innehåll. Buddhismen upphäver tron på individualiteten (som de anser är "falsk") och som kommer till uttryck i formuleringar som exempelvis 'jag är', 'jag har', 'min' (egendom) eller i föreställningen om ett 'jag' eller en odödlig, helig "själ".

EXEMPEL PÅ BÖN/MEDITATION

I Thailand:

Information om hur bön går till i Thailand:

https://www.thaiworldview.com/bouddha/ceremo15.htm

Munkar i tempel i Chiang Mai/Thailand:

https://www.youtube.com/watch?v=AQ70ko2w4i0

I Japan:

https://www.youtube.com/watch?v=kxHDVO8OVak

Morgonritual i tempel i Kyoto, Japan:

https://www.youtube.com/watch?v=TEGCpoSGVxc

Ren munkceremoni i Japan med recitation av hjärt-sutra:

https://www.youtube.com/watch?v=De15EaR_irk

I Tibet.

Morgonbön:

https://www.youtube.com/watch?v=mM9dfvm_4PI

Munkar spelar traditionella instrument och ber:

https://www.youtube.com/watch?v=6QQjsET7t-c

Buddhismen, en översikt

Ett sätt att leva, en filosofi och en religion

Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, grundaren av läran. Buddha är den upplyste som är en läromästare och förebild som visar hur buddhisten ska leva. Bön, offer och tro på gudar är meningslöst enligt Buddha. Det är människan själv som har makten över sina handlingar och sitt liv.

Buddha levde för omkring 2500 år sedan i Indien (Tidigare ansåg man att Buddha levde 566-486 f.Kr, men efter senare forskning har man kommit fram till att det är mer troligt att han levde 490-410 f.Kr.). Att försöka likna honom och tillämpa hans lära är det väsentliga inom buddhismen. Buddhas lära handlar om hur vi människor ska leva för att slippa återfödas till ett nytt liv fyllt av begär som enligt buddhismen ses som ett lidande eller en ständig otillfredsställelse (du blir aldrig nöjd och tillfreds utan jag ar alltid vidare).

Enligt Buddha kan människan befria sig från kretsloppet av återfödelse genom att avsäga sig alla begär.

Buddhismen har vuxit fram ur hinduismen

Buddhismen har sina rötter i hinduismen. Buddha själv var hindu, liksom kristendomens grundare Jesus var jude. Buddhismen har därför mycket gemensamt med hinduismen, däribland tron på karma och återfödelse. Buddha förkastade dock de hinduiska ritualerna och kastväsendet.

Det var först efter Buddhas död som buddhismen blev en självständig religion. Därefter spreds den snabbt över hela Indien, till Sri Lanka och slutligen till länderna i Sydostasien samt trakterna kring Himalaya. Buddhismen är fortfarande en ganska stor religion i Indien, men de flesta av dess anhängare finns idag i Sydostasien och östra Asien.

Antal buddhister uppdelat per land eller världsdel

Theravada i Asien
Land	Antal följare
Thailand	61 miljoner	94 %
Burma	44,5 miljoner	89 %
Sri Lanka	15,05 miljoner	70 %
Kambodja	13,3 miljoner	95 %
Laos	4,4 miljoner	67 %
Kina vid gränsen mot Laos och Burma	1,2 miljoner	Minoritet
Vietnam vid gränsen mot Kambodja	1 miljon	Minoritet
Bangladesh vid gränsen mot Burma	1 miljon	Minoritet
Indien (nya konvertiter)	7,1 miljon	Minoritet

Mahayana i Asien
Land	Antal följare
Kina (exkluderade är tibetaner, mongoler, tu-folket och daifolket)	228 miljoner	17,3 %
Japan	52 miljoner	41 %
Vietnam	43 miljoner	50 %
Sydkorea	10,9 miljoner	23 %
Taiwan	8 miljoner	35 %
Malaysia	5,5 miljoner	19,2 %
Nordkorea	2,5 miljoner	11 %
Singapore	1,9 miljoner	43 %
Hongkong	0,7 miljoner	10 %
Macao	0,14 miljoner	30,7 %
Indonesien	4 miljoner	Minoritet
Filippinerna	2,3 miljoner	Minoritet
Thailand	1 miljon	Minoritet

Vajrayana i Asien
Land	Antal följare
Kina (tibetaner)	5,4 miljoner	----
Kina (mongoler i norra och västra Kina)	5 miljoner	86 % av alla mongoler i Kina
Kina (Qinghai och Gansu, tu-folket)	0,2 miljoner	82 % av alla i tu-folket i Qinghai och Gansu
Mongoliet	2,7 miljoner	90 %
Nepal	2,9 miljoner	10 %
Bhutan	0,49 miljoner	70 %
Ryssland (burjater, kalmucker samt i Tuva)	0,7 miljoner	70 % i dessa områden/i dessa folkgrupper
Indien (norra och nordöstra)	0,4 miljoner	Minoritet
Indien (tibetaner i exil)	0,15 miljoner	Minoritet
Pakistan	0,16 miljoner	Minoritet
Kazakstan och  Kirgizistan	0,1 miljon	Minoritet

Buddhas liv

Enligt traditionen grundades buddhismen av Siddharta Gautama, en fursteson som levde i norra Indien på 500-talet f.Kr. Beteckningen Buddha (betyder "den som vaknat upp") fick han först så småningom. Siddharta växte upp i ekonomiskt överflöd i en trygg tillvaro innanför palatsets murar där han senare gifte sig och fick en son.

Siddharta insåg efter ett tag att lyxen inte gav honom någon tillfredsställelse. Han hade tröttnat på nöjen och andra gagnlösa förlustelser och ville istället söka kunskapen om livet. Enligt traditionen lämnade han därefter trygghet, familj och rikedom för att istället söka sanningen. Han studerade hinduiska skrifter under berömda guruer (vishetslärare) och lärde sig yoga för att därigenom kunna finna sanningen. Av andra guruer fick han veta att askes är själens seger över kroppen som leder till högre insikt.

Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation. Varken intensiva filosofiska studier eller asketisk levnad gav honom kunskap om tillvarons innersta mening. Siddharta övergav därför dessa vägar för att försöka nå upplysning på andra sätt.

Efter åratal av strävan och meditation lyckades han till slut nå målet. I ett meditativt tillstånd under ett fikonträd blev han till slut en buddha - en upplyst - och nådde fram till nirvana, d.v.s. utslocknandet av begären och återfödelsens slut. Efter att ha nått upplysning förstod Siddharta, som hädanefter kallades Buddha, att han måste berätta vad han visste. Han begav sig därefter ut och predikade och nådde på så sätt sin berömmelse.

Buddhismens läraBuddha lärde ut att människans liv är ett enda lidande eftersom livet är så växlande och osäkert samtidigt som vi som människor aldrig blir nöjda utan hela tiden strävar efter mer (ett slags konstant tillstånd av disharmoni).

Människan känner frid först när alla begär och önskningar försvunnit. Det gäller därför att befria sig från alla begär och önskningar. Det är begären, inklusive livsbegäret, som håller oss kvar i återfödelsens kretslopp (samsara). Bakom detta ligger tron på karma - summan av människans goda och dåliga gärningar - som avgör hur man återföds. Många begär ger dålig karma.

Efter att ha nått nirvana insåg Buddha att vägen till upplysning och utslocknande av alla begär stod att finna mellan överflödets och asketismens ytterligheter. Genom att inte leva i lyx och överflöd, men inte heller alltför enkelt och fattigt, kan människan nå den kunskap och insikt som behövs för befrielse (nirvana). Den rätta vägen till upplysning var enligt Buddha en gyllene medelväg som byggde på en enkel balanserad livsstil fylld av självdisciplin och meditation.

Buddhas lära om ”den gyllene medelvägen” grundar sig i kunskapen om de fyra ädla sanningarna om lidandet.

1. Den första ädla sanningen betonar att allt är lidande. Födelse, åldrande, sjukdom, bekymmer, olycka, smärta, oro, förtvivlan, död är lidande, att inte få vad man önskar är lidande. Alla mänskliga upplevelser är lidande därför att de är förgängliga.
2. Den andra ädla sanningen beskriver lidandet som en följd av våra begär. Buddha menade att det är våra begär som är orsaken till det onda. Det är vår lust och längtan efter omväxling, njutning och glädje som driver oss.
3. Den tredje ädla sanningen talar om hur lidandet kan upphöra. Det gäller att stilla begären. Detta är svårt eftersom man måste kunna kontrollera alla sina sinnen.
4. Den fjärde ädla sanningen skildrar vägen till lidandets upphörande. Buddha berättar här om den åttafaldiga vägen som leder till frigörelse från återfödelse. I den åttafaldiga vägen framställs åtta metoder som beskriver hur människan ska leva för att komma ur återfödelsens kretslopp. Dessa etiska metoder ligger delvis som grund för vilken karma individen samlar under livet.

Inom buddhismens största gren mahayana (se nedan) kan det - vid sidan av Siddharta Gautama/Buddha - förekomma fler mindre betydelsefulla upplysta människor. En sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och upplysning men som avstått från nirvana för att istället hjälpa andra människor till upplysning.

Viktiga begrepp

Reinkarnation:

Själavandring. Själen dör inte utan återföds istället i nya gestalter. Läran om den oföränderliga "själen" eller " jaget" (atman) som vandrar från kropp till kropp hör dock hemma inom hinduismen. Buddhisters syn på själen/jaget är mer komplicerad. Förenklat uttryckt kan den liknas vid en föränderlig livsenergi som hela tiden återföds, men aldrig är samma från gestalt till gestalt.

Samsara:

Återfödelsens kretslopp. När kroppen dör hamnar själen/jaget i samsara innan den återföds i en ny gestalt.

Karma:

Gärningarnas lag (sådd och skörd - handling och konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma och vise versa.

Nirvana:

En slags tillstånd av mental upplysning. Nirvana uppnås efter att man släckt (lärt sig avstå) alla begär och lockelser i livet. Begärens utslocknande innebär återfödelsens slut (frälsning).

Buddha:

En person som nått nirvana (upplysning). För buddhister är Siddharta Gautama den främste bland alla buddhor. Han är den ende som kallas för Buddha. Andra som nått/når upplysning - andra buddhor inom mahayanabuddhismen och vajrayanabuddhismen (se nedan) - blir istället en bodhisattva.

Förutom de fyra ädla sanningarna om lidandet bör fyra grundläggande dygder känneteckna en buddhists liv, nämligen: 

1. kärleksfull vänlighet
2. medlidande
3. medglädje
4. fördomsfri sinnlig balans

Kärnan i buddhismen

Metoderna i den åttafaldiga vägen och de fyra dygderna (se ovan) kan liknas vid den kristna Bibelns budord. Det är framförallt genom sina etiska handlingar, inte sin tro (som t.ex. inom de monoteistiska religionerna), som buddhisten kan nå upplysning.

De fyra ädla sanningarna inklusive den åttafaldiga vägen utgör tillsammans med de fyra dygderna huvudpunkterna för hela den buddhistiska läran.

En ännu bredare sammanfattning av buddhismen finns i de tre juvelerna som förenar alla buddhister. De tre juvelerna utgörs av de viktigaste delarna av buddhismen:

Buddha (läraren) Dharma (läran) Sangha (gemenskapen=alla aktiva buddhister).

Olika riktningar inom buddhismen

Liksom i de flesta religioner finns det inom buddhismen många olika slags varianter av läran. Vissa ser Buddha enbart som en läromästare, medan andra upplever honom som en gud.

Buddhismen kan delas in i tre huvudriktningar: mahayana, theravada och vajrayana - som var och en i sin tur har utvecklat olika skolor.

Mahayana, den stora vagnen, är den absolut största riktningen inom buddhismen. Namnet syftar på att alla som vill kan få plats i den stora vagnen som leder till nirvana. Detta betyder att alla människor kan bli en buddha i det här livet, men det krävs i regel många återfödslar som mahayanabuddhist innan. Mahayana räknar Siddharta Gautama som den främste av alla buddhor, men det kan förekomma många andra mindre betydelsefulla buddhor. En sådan buddhagestalt kallas för bodhisattva och är en person som nått insikt och är nära upplysning, men som avstått från nirvana för att istället kunna hjälpa andra människor att nå visdom (vilket leder till en bättre återfödelse inom samsara). Bodhisattvor vördas därför som om de vore helgon eller ett slags gudar. Mahayana dominerar bland annat i Kina, Sydkorea och Japan.

Theravada, de äldstes skola, håller fast vid att det bara finns en Buddha och inga gudar. Buddha uppfattas enbart som en läromästare som visar människor den åttafaldiga vägen till upplysning. Vägen går över många återfödslar innan man som munk eller nunna till slut når nirvana. Möjligheten att nå upplysning i detta livet är därför ytterst begränsad för vanliga människor. Theravada finns i Sri Lanka, Thailand, Burma, Laos och till viss del i Kambodja och Vietnam.

Vajrayana, diamantvagnen (något som inte kan förstöras), härstammar från mahayanabuddhismen och är känd sedan 600-talet e.Kr. Vajrayanabuddhismen förekommer främst i länderna i Himalaya och är en blandning mellan mahayanabuddhism och lokala folkliga traditioner. Inom vajrayana läggs stor vikt vid magiska ritualer, yoga och tantrism (mystiska diagram, religiösa formler, mantran m.m.). I Tibet har en egen form av vajrayanabuddhism utvecklats som kallas tibetansk buddhism. Den tibetanska buddhismens ledare kallas för Dalai lama, en bodhisattva.

I Japan finns dessutom en buddhistisk tradition som kallas zen som härstammar från mahayanabuddhismen. ”Zen” betyder meditation. Inom zenbuddhismen utgör därför meditation vägen till befrielse. Zen går i likhet med Buddhas ursprungliga lära ut på att koppla bort alla kroppsliga begär och därigenom nå andlig frihet. Målet är att nå "satori", bryta igenom sinnelig förvirring och upptäcka sin egen buddhanatur. Precis som i mahayana och tibetansk vajrayana menar man inom zen att vi i vårt sanna tillstånd redan är uppvaknade men på grund av tillfälliga lager av förvirring har vi glömt bort vår sanna natur. Za-zen (meditation) syftar till att frigöra oss från sådana lager av förvirring.

Buddhismens klosterväsen

Siddharta Gautama fick många anhängare som vandrade med honom och ville följa hans lära. För dem skapade han en munkorden och en nunneorden.

Det buddhistiska klosterväsendet med dess munkar och nunnor spelar en viktig roll inom buddhismen. Munkidealet hålls högt eftersom munkar och nunnor anses ha nått långt i vägen till upplysning.

Munkar och nunnor lever i frivillig fattigdom och celibat. Det är andra människors uppgift att försörja munkarna och nunnorna med mat. Systemet fungerar eftersom det anses vara hedersamt och samtidigt en religiös plikt att skänka av sin mat till en munk eller nunna.

I klostren ägnas mycket tid åt studier undervisning och meditation.

Inom buddhismen syftar bön till att väcka vår egen inre kapacitet i form av t.ex. styrka, mod och visdom. I det buddhistiska samhället är det i regel munkarnas uppgift att leda rituella handlingar av olika slag såsom bröllop och begravningar. Munkar och nunnor utgör därtill viktiga förebilder i det buddhistiska samhället då de med sin livsstil förblir en ständig påminnelse om de buddhistiska livsidealen och vägen till upplysning.

Kvinnan inom buddhismen

Inom buddhistiska samhällen betraktas ofta den självständiga ogifta kvinnans position som respektabel. Både kvinnor och män undervisas vanligtvis i den buddhistiska läran på lika villkor. Buddha grundade även en nunneorden. Det finns därmed en väl etablerad buddhistisk tradition av nunnor, varav många är välkända. Inom mahayana och vajrayana förekommer många kvinnliga bodhisattvor.

Inom klosterväsendet finns dock regler som gör att nunnorna ibland är i beroendeställning gentemot munkarna. Varje nunna måste till exempel besöka en munk varannan vecka för att få instruktioner. Därtill måste ibland en munk vara närvarande när nunnan ska utföra vissa handlingar. Sammanlagt har nunnorna många fler regler som de måste rätta sig efter än vad munkarna har.

Indisk kejsare bidrog till buddhismens spridning

Buddhismen spreds till en början relativt långsamt över Indien och de närliggande länderna. Men på 200-talet f.Kr blev den indiske kejsaren Ashoka (304-232 f.Kr) buddhist och lät införa läran i hela sitt rike. Ashoka bidrog också till buddhismens spridning i Indien genom att skicka ut missionärer och bygga helgedomar.