Leta i den här bloggen

tisdag 30 maj 2017

RADIOPROGRAM om religion och filosofi

Kanske du vill lyssna på människor som tänkt mycket kring religion och filosofi?
Det finns både teologiska rummet (om religionsfrågor) http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=3109

och filosofiska rummet (om filosofiska frågor om liv, döden, sanning, rättvisa, demokrati, våld osv., ibland också om religiösa frågor) http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=793

I vissa av programmen är språket lite svårt, men i de flesta är det faktiskt inte det utan programmen vänder sig till alla! Och att lyssna på svåra grejer är ju dessutom utvecklande. Det du hör sätter kanske igång tankar hos dig och det är minst lika viktigt som att förstå exakt vad människorna som pratar menar. (Ibland kanske de inte ens själva vet exakt vad de menar även om det här är program där de medverkande är rätt pålästa och kan formulera sig väl och på ett precist sätt.)

fredag 27 januari 2017

Vad man med fördel kan tänka på

Religionsundervisning är ju som du vet INTE alls korvstoppning av en massa så kallade fakta. Men du behöver i och för sig rätt mycket kunskap för att kunna förstå hur olika människors identiteter, livsåskådningar, moraliska övertygelser och liv både kan likna varandra och skilja sig åt. 

Och vad är egentligen "kunskap"? Kanske att synagogan är judarnas gudstjänstlokal, att en rabbin är en judisk skriftlärd eller att man har vet hur det kommer sig att landet Israel i dag finns och hur tillståndet är där för olika palestinier och judar osv. Men det viktiga är ändå att du kan använda dina kunskaper för att tänka kring vad det beror på att en människa formas till att bli just den hon är. Och hur den här människan i sin tur kan påverka andra runtomkring henne och även samhälleliga strukturer. Viktigt är också att du får tid att fundera över och lära dig om hur man inom olika religioner och livsåskådningar kan leva, bete sig, tro, känna och tycka både på likartade sätt och på vitt skilda sätt.

Ibland är till och med skillnaderna större mellan människor inom samma religion än mellan människor från olika religioner. Jag menar att jag, som kvinna närmare 50, från Gästrikland, ateist, vegetarian, från arbetarklass men med långa akademiska studier bakom mig, uppvuxen i ett land med en kristen historia och så vidare........ ju kan ha mer gemensamt med en viss människa från en helt annan religion, geografisk plats osv. än med till exempel någon jag gått i samma klass med sedan jag var 6 år.... Så KAN det alltså vara. Men även det motsatta!

Så när du läser och lyssnar på saker om judendomen har jag några tips:
Jämför hela tiden med:
  • vad du TROR, KÄNNER, LÄNGTAR EFTER, ANSER VARA VIKTIGT, SANT OCH RÄTT
  • hur du LEVER, vad du GÖR, hur du BETER dig
  • vad/hur man som en person som är anhängare av (eller formad av) en kristen, muslimsk, hinduisk, buddhistisk eller annan tro/religion/livsåskådning kan tänkas TRO, KÄNNA, LÄNGTA EFTER och TYCKA...

söndag 1 januari 2017

Abrahamitiska religioner

Här kan du repetera dina kunskaper om likheter och skillnader mellan judendom, kristendom och islam. Men även fördjupa dina kunskaper eftersom fler saker tas upp och förklaras med hjälp av lite andra ord!

En föreläsning om likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionerna judendom, kristendom och islam

Ytterligare en föreläsning, mer om gudsbild och syn på människan


Vad är religion?

Jag förmodar att du redan funderat mycket över vad religion är. På egen hand, men förhoppningsvis också i skolan med din förra religionslärare. Här kan du lyssna på en föreläsning om vad religion är. https://www.youtube.com/watch?v=7oRK-dHcuFI

Religion är många saker. Den kan till exempel förklaras utifrån de funktioner de har i en människas liv. Till exempel att den skapar gemenskap och trygghet, rädsla eller lydnad. Eller att den till exempel inger hopp om ett bättre liv, en bättre värld.

Religion kan sägas utgöras av flera delar. Här har jag försökt sammanfatta några av dem:
  • TRO PÅ EN  HÖGRE MAKT (eller flera)
  • URKUNDER ("heliga" texter eller muntligt traderade berättelser)
  • PRAKTIK, det vill säga hur man lever religionen genom traditioner, normer, regler, ritualer, ceremonier, högtider, bön osv.
  • LIVSÅSKÅDNING, det vill säga synen på människan (djuren och naturen), synen på livet och döden, synen på vad som är sant och vad som är falskt, synken på kunskap osv.
  • ETIK, det vill säga synen på vad som är gott och ont, hur livet bör levas på ett gott sätt.

Ett litet funderingstillägg:
Sedan finns ju också en spänning mellan dem som praktiserar en religion och dem som utövar makt inom religionen i fråga. Det vill säga vanliga "troende" och dem som innehar ett ämbete, till exempel är präst. Vem är det egentligen som bestämmer vad religionen står för och vem bestämmer om t. ex.  regler ska förändras? (rätt till kvinnlig prästvigning, abort och kärlek mellan homosexuella osv.) Och vem tolkar urkunderna (texterna och berättelserna)? Ett ganska vanligt svar är att de som har makt är ofta också de som "äger" urkunderna (texterna). Och att dessa för det mesta är män som inte vill släppa ifrån sig makten över vad religionen står för och vilka regler andra ska anpassa sig efter.

Om vi nu säger att en religion och dess urkunder förvanskats (det vill säga förändrats till det sämre), av en lång period av patriarkala samhällen. Kan man då revidera (=förändra, skriva om) urkunderna så den här könsmaktsordningen förändras? Liksom rensa urkunderna och religionens tro och praktik på bland annat kvinnoförtryck? Hur ska man då göra? Och vem ska göra det? Det här är naturligtvis väldigt svåra frågor. Men intressanta, tycker jag.